Sudan

Wikipediya ra ensiklopediya xosere
Xıl de be pusula Xıl de cıgeyrayışi
Sudan
Flag of Sudan.svg Emblem of Sudan.svg
Melumat
DewleteSudan
MıntıqaAfrikaya ZımeySahel
Erd1 886 068 km2
Nıfus30 894 000
SerdarAbdel Fattah al-Burhan (en)
Letey saeteUTC+02:00 (en)
Zıwano resmiErebki u İngılızki
MerşNahnu Jund Allah Jund Al-watan (en)
Sazbiyayış1 Çele 1956
Cayo tewr berzDeriba Caldera (en)
Terzê idareyCumhuriyeto federal
Nısbiyiya cıwiyayışi64,49 a
QıtaAfrika
ŞarSudanese Arabs (en), Fur people (en), Beja people (en), Nuba peoples (en) u Fula people (en)
GDP117 487 857 142,86 $, $, $
Zıwanê biniSudanese Arabic (en), İngılızki, Tar Gula language (en), Afitti (en), Tumtum (en), Kadugli language (en), Keiga (en), Gumuz (en), Sillok language (en), El Hugeirat (en), Ganza (en), Gule (en), Sila language (en), Uduk (en), Yulu (en), Temein (en), Kelo (en), Kanga (en), Krongo (en), Wali language (en), Dilling (en), Dengebu language (en), Erebkiyo Standard, Molo language (en), Logorik (en), Tulishi (en), Ghulfan (en), Tese (en), Masalit (en), Dongolawi language (en), Ingessana language (en), Komo language (en), Kresh language (en), Kadaru (en), Karko (en), Birgid language (en), Heiban (en), Beigo language (en), Tama language (en), Laro (en), Lafofa languages (en), Katla (en), Fungor language (en), Logol (en), Koalib (en), Lumun (en), Midob (en), Otoro (en), Nding (en), Ngile (en), Moro (en), Talodi (en), Tegali (en), Nobiin (en), Shwai (en), Tagoi (en), Tocho (en), Torona (en), Tiro language (en), Tima (en), Werni language (en), Zaghawa (en), Shatt (en), Nyala language (en), Beja (en), Berta (en), Fur (en), Tigre (en), Acheron (en), Nyimang language (en), Jumjum (d), Dair (d), Berti (en) u Burun (en)
Xerita
Sudan (orthographic projection).svg
Geokod366755
Websitewww.sudan.gov.sd/index.php/en

Sudan yew dewletê da qıtay Afrikaya. Cayê xo verocê rocakewtena qıtay Afrika dero. Dorme ra Kenya, Tanzanya, Etyopya, Cibuti u Okyanuso Hint estê. Paytextê Sudani Xartumo. Nıfusê xo 36,992,490o. Zıwanê xo resmiy Erebki u İngılızkiyê. Sistemê idarey demokrasiya. Sudani serra 1956ıne de xo reyna ra, xoser ilan kerd.